Om MIK och bild

Bild har under senare år gått från att vara ett praktiskt övningsämne till ett ämne som betonar kommunikativa, bild språkliga perspektiv som en väsentlig del av utbildningen.

Kursplanen i bild startar upp med insikten om att vi ständigt omges av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. En ökad kunskap om bilder och bildkommunikation är därför betydelsefull för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet.

Bild är ett utav grundskolans minsta ämnen, med sina hundra timmar per läsår. Jag måste därför begränsa urvalet i MIK konceptet, och anpassa det efter den den tid jag har till förfogande samt vad som är relevant i bildämnet. Däremot finns det starka kopplingar mellan medie-och informationskunskap och det centrala innehållet i ämnet bild, något som framkommer i redovisade lektionsplaneringar.

Under sommaren 2018 infördes reviderade kursplaner i bl.a. samhällskunskap, svenska, matematik och teknik i syfte att stärka den digitala kompetensen bland våra elever. Det har inte skett några förändringar i syfte, centralt innehåll eller kursplan för bildämnet. Däremot har det skett förändringar i läroplanens del 1 och 2 och i kommentar materialet, som indirekt påverkar även bildämnet.

Bildämnet har redan har flera inslag som kan kopplas till digital kompetens såsom digital bearbetning av foton och andra bilder samt massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. Det största utmaningen är kanske att brottas med nedärvda normer kring vad ämnet innehåller och vilken kursplan som egentligen ska styra undervisningen? I en värld av bilder som strömmar mot oss på olika sätt, de flesta digitalt producerade och redigerade, några manipulerande, så är det en självklarhet för mig att dessa kunskaper måste nå ut till mina elever.